Måndag morgon och det känns tomt och konstigt att Rebecca inte är här längre. Första gången på länge kände jag av den hemlängtan som jag hade ibörjan när jag kom hit. Det är inte så att jag inte har saknat er där hemma, för tro mig det för jag hela tiden men jag har inte haft hemlängtan på samma sätt. I natt när Rebecca åkte kände jag däremot en hemlängtan att jag fick ont i magen. Nu ska jag däremot vända detta och se det positivt för som sagt, 1,5 månader kvar till vi kramas på Landvetter! Fram till dess ska jag njuta och ta tillvara på min sista tid i Santa Barbara.